Känner mig blåst

Författare: Peter Borring

Vinterns förhållandevis kalla väder har skapat mycket debatt och diskussion. Har vi elbrist eller överskott? Importerar vi ”skitig” kolkraft? Många ”sanningar gracerar” men några saker kan vi slå fast. Trots det kalla vädret har vi haft överskott av el som vi exporterar den största delen av tiden. Men i så fall borde väl allt vara frid och fröjd? Nja riktigt så enkelt är det ju inte. Vi måste skilja på effekt och energi, kapacitet och last. Att vissa pappersindustrier stått stilla under den kallaste perioden beror inte på elbrist utan på att man tycker elkostnaden är för hög. Vilket i sig är något vi borde fundera över. När jag för 20 år sedan var på studiebesök i maskinfabriker nere i Tyskland noterade jag att fabrikerna under lunchrasten var helt nedsläckta. Allt för att spara el. Här i Sverige har vi först på senare år börjat sätta in rörelsestyrd belysning på kontor och i fabriker och åker man genom en storstad en sen natt är det förvånansvärt många kontor som flitens lampa fortfarande lyser på… eller så har någon glömt/struntat i att just släcka lyset. Vårt förhållandevis låga elpris har således varit en viktig konkurrensfördel för vår producerande sektor med industrin i främsta ledet, men även andra sektorer som jordbruk mm är beroende av priset på inköpt energi. Det verkar ibland som att vi inte värderar elen lika högt som andra länder just på grund av att priset är lågt.

Jag gillar inte kärnkraft. Tycker det är olustigt att satsa framåt på en teknik där vi fortfarande efter snart 70 år inte beslutat fullt ut hur vi ska hantera avfallet, även om framtidens kärnkraft visar sig ge väsentligt mindre avfall. Jag gillar i grunden vindkraft. Vår tids väderkvarnar som ett mäktigt tecken och avtryck i horisontlinjen. Jag lever med några rätt stora verk 700 m från mitt hus (de är inte mina). Men jag har också i mina tidigare roller som förtroendevald i LRF sett hur vindkraften kan slita sönder en hel bygd genom tuffa konflikter och jag har den största respekt för att en upplevelse är subjektiv och kan inte avfärdas med empirisk forskning.

Om vi inte ska bygga ut vattenkraften, utan snarare riva ut den för att ”återställa” vattendrag som en del vill, ska avveckla kärnkraften för att fullfölja den omröstning som gjordes för 40 år sedan och vi samtidigt kommer öka elbehovet radikalt med elektrifiering av fordon, nya metoder för stålframställning och dessutom härbärgera serverhallar för hela världen – måste detta kompenseras med ny el in i systemet och flera och grövre ledningar att skicka runt elen med.

Bedömningarna man gör är att vi behöver ha ungefär 80 TWh el från landbaserad vindkraft runt 2040. Det ska jämföras med de runt 20 TWh vindkraften levererar idag. Jag undrar i mitt stilla sinne var dessa verk ska placeras. Norrland är lätt att tänka med ett Stockholmsperspektiv och således pekas också Norrlandslänen och Värmland ut att få ta en högre andel ny vindkraft. Men det är ju i södra Sverige som vi idag huvudsakligen använder den kärnkraftsel som vi ska fasa ut som idag stadigt levererar ca 30% av vårt energibehov. Det är en myt att vindkraften står still när det är som kallast, men den levererar generellt mindre. Akilleshälen är alltså motreglerkraft som i allt högre grad – när vi fasar ut förutsägbar kärnkraft och vattenkraften är ”färdigbyggd” – utgörs av inköpt el på vår gemensamma Nordiska elmarknad. I den mån det är Norsk vattenkraft kan det väl vara ok, men om det är indirekt importerad kol och naturgas från Danmark och Baltländerna är det värre tycker jag, vid sidan av att vi också har ett genomsnittligt högre elpris.

Att elpriserna är höga är inte enbart en förändring i energimixens ”fel”. Det beror till kanske än större del i att vi sitter ihop på den Nordiska avreglerade elmarknaden som låter den senast producerade KWh sätta priset.  Det gör att när det blåser och över en klarblå himmel så att sol- och vindkraftverken producerar som allra mest blir också priset som lägst. Vissa tider har det t o m varit negativt elpris.

Så dagens och morgondagens konflikter kring ny vindkraft kommer att se annorlunda ut. Förr var det främst markägare, inte sällan LRFs medlemmar, som satsade på vindkraft. Nu för tiden, när satsningarna är allt större hamnar ofta LRFs medlemmar och andra närboende på samma motståndssida då de får leva med de negativa effekterna. Men det finns också en icke obetydande NIMBY effekt runt vindkraften. Många som gillar vindkraft och är emot kärnkraft och inte heller vill bygga ut vattenkraften kan ändå inte tänka sig någon vindkraft vid just sin sommarstuga eller favoritbadvik…

Just detta var den kommande vindkraften ska etableras i kombination med skaleffekterna av att vi satsar på mera intermittent energi utan att ha tänkt färdigt på hur vi löser motreglerkraften samt att vi parkerar elpriset på en högre nivå, bekymrar mig. Milt sagt.