The Decade of Restoration

Biologisk mångfald – den nya klimatfrågan 

Författare: Maja Forsell

Allt fler är eniga om att frågan om biologisk mångfald är här för att stanna – den nya klimatfrågan. Nyheter och rapporter är många på ämnet läget ser väldigt dystert ut för den biologiska mångfalden. 

FN har utnämnt 2021-2030 till ett årtionde av restaurering av ekosystem och att det är ett ”global rallying cry to heal our planet”, alltså ett slags stridsrop för att läka vår planet. Framför oss har vi en stor och viktig händelse i oktober. Det är nämligen så att en ny strategisk plan inom ramen för konventionen för biologisk mångfald (CBD) ska beslutas i år för just perioden 2021-2030 och detta ska ske under FN-toppmöte i Kunming, Kina, även kallat COP 15. 

Även på EU-nivå sker det just nu mycket då EUs Biodiversitetsstrategi till 2030 som är en del av den Europeiska gröna given. Parlamentariker har i samband med detta efterfrågat ett nytt avtal motsvarande Parisavtalet för Biodiversitet och ett lagstiftningsramverk motsvarande klimatlagen i EU för biodiversitet.  

I samband med den biologiska mångfaldens dag härom veckan släppte WWF och Naturskyddsföreningen en rapport om nuläge för den biologiska mångfalden och vägen framåt där de bl.a. efterfrågar en nationell handlingsplan motsvarande den som släppts för klimat. 

Så nog är det mycket som tyder på det. Kraftsamlingar runt denna oerhört viktiga fråga och att biologisk mångfald verkar vara den nya klimatfrågan. Eller åtminstone, fler insikter om att det inte räcker med ett ensidigt fokus på en miljöfråga åt gången vilket är jätteviktigt. Det är tydligt att ett större engagemang behövs för biologisk mångfald i hela samhället.  

Det som är lite klurigt är bara att frågan om biologisk mångfald är mycket svårare än den om klimat. Växthusgaser kan räknas om till koldioxidekvivalenter för att få relativt jämförbara mått, men när det kommer till biologisk mångfald blir det lite svårare. Hur man ska bedöma en produktions påverkan på eller rent av bidrag till biologisk mångfald. Något som är helt avgörande är lokal anpassning och vad som är viktigt för att gynna mångfald på en plats kan ha en utebliven effekt någon annanstans där det istället vore bättre med en annan åtgärd. Hur man bäst då arbetar för att främja biologisk mångfald behöver man därför anpassa efter produktionsinriktning, var man befinner sig och varje bondes unika kunskap om sin mark m.m.  

Enligt uppföljningen av miljömålen är stärkt lönsamhet i lantbruksföretag en av de viktigaste faktorerna för ett rikt odlingslandskap eftersom ett fortsatt brukande i hela landet, och betande djur. Detta eftersom vi har ett omfattande problem med lantbruk som lägger ner och brist på betesdjur. Den situationen är inte lika vanlig om vi zoomar ut och ser till EU i stort eller på global nivå. I andra områden i Sverige kan det finnas behov av andra åtgärder, t.ex. att skapa en större variation i landskapet, anlägga en våtmark, blommande zon eller liknande. Något som väldigt många av Sveriges lantbrukare arbetar med. För att möjliggöra fler initiativ behövs en ökad betalningsvilja och efterfrågan på produktion som bidrar till biologisk mångfald eller att dessa åtgärder erkänns på något annat sätt. Särskilt viktigt är en ökad efterfrågan på, och merbetalning till bonden för,  svenskproducerade livsmedel och också råvaror som har producerats enligt ett visst koncept eller certifiering där mångfalden gynnas. Många grönsaker som har producerats i Sverige har en mindre påverkan på biologisk mångfald än importerade alternativ. 

Frågan om biologisk mångfald är definitivt här för att stanna och vi alla kommer sannolikt höra mer den framöver.  Vi behöver arbeta tillsammans för att hitta konkurrenskraftiga lösningar som än mer gynnar mångfalden av arter och naturtyper och som bidrar till viktiga ekosystemtjänster. Mer kunskap och medvetenhet behövs också sannolikt inom denna fråga. Vad som påverkar, vilka regionala skillnader som finns, och hur svenska lantbrukare bidrar med nytta och vilken kombination av åtgärder som behövs framåt. En enkel åtgärd för oss alla är att reflektera när vi väljer livsmedel.  Miljöfrågan är ju inte bara klimat, och hållbarhet är ju heller inte bara miljö utan lantbrukares sociala och ekonomiska förutsättningar att bo och bruka marken i hela landet är avgörande, inte minst för den biologiska mångfalden. 

Läs gärna min kloka kollega Victorias ord om biologisk mångfald och de betande djurens roll här: https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/riks/2020/05/biologisk-mangfald/ 

Källor: 

Karlsson, Potter, H., Lundmark, L. och Röös, E. 2020. Environmental impact of plant-based foods – data collection for the development of a consumer guide for plant based foods. SLU, Rapport 112. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s