EU måste förstå de gröna näringarna

Ibland har EU och säkert många andra otur när de tänker. Öppningsparagrafen i EU:s text om jord- och skogsbrukets koppling till klimatarbetet lyder:

” In relation to climate change, forestry and agriculture are about removals, emissions and storage.”   

Detta måste vara bland det mest oupplysta som skrivits. Att reducera de gröna näringarnas klimattjänster, och otjänster, till inbindnig, utsläpp och lagring är lika slappt som att säga att fördelen med EU är att det skapar massa arbetstillfällen för byråkrater.   

Jag tror att en orsak kan vara att de flesta tar de gröna näringarnas bidrag av publika och privata nyttigheter helt för givna.

En annan orsak är nog även det system för klimaträkenskaper som införts. I detta system, där utsläpp av olika klimatgaser märks med de sektorer de anses komma ifrån, syns inte det biologiska kolet för det gör ju ingen skada. Atmosfärisk koldioxid som binds in av solens ljus till gräs och grödor som blir till macka och mjölk för att andas ut som koldioxid igen påverkar ju inte klimatet. När detta system sattes upp var ju det allt överskuggande bekymret fossilerna. För att förenkla måste man ha tänkt att det är bäst att lämna de gröna näringarna utanför.   

Detta gör dock att de gröna näringarnas bidrag inte heller räknas. När städernas bussar brummar runt på bondens biogas beröms bussbolaget för att det inte kör på fossil diesel. Det är ju såklart alldeles utmärkt, men någon tacksam tanke kunde väl också pysa bak till primärproducenten som vårdat växterna så att de byggt om koldioxid till komplexa kolväten och på så sätt lagrat såväl solens kraft som luftens kol.   

Men det riktigt stora bidraget kommer ju när vi tillfredsställer mänskliga behov på håll- och förnybara sätt.   

Idag görs 60% av våra kläder av olja. Våra byggnader består av betong och järn som orsakat enorma klimatutsläpp, för att inte tala om slagghögar och annan miljöpåverkan, under processerna från kalkbrott och gruva till tak över våra huvuden.

Jämför det med trä från en helt vanligt välskött svensk skog. Den gör nytta som strövmarker och svampställen, bidrar till biologisk mångfald (inte minst genom alla de ytor, ca 1,2 miljoner hektar av den privata skogsmarken, som helt frivilligt sätts av för att bevara naturvärden, kulturmiljövärden, rekreation och friluftsliv) och binder kol i flera led. Kolet blir barr och rötter i de träd som blir byggnadsvirke likväl som i de träd som blir annat, liksom i de 2,7 nya träd som planteras för varje som huggs ned.  

Det kan säkert göras mer, och de gröna näringarna kan producera mer. Oavsett vad det kan bero på, hemmabildhet eller komplicerade bokföringssystem, måste Sverige så väl som EU börja se och lyfta fram alla de värden som de gröna näringarna erbjuder. 

EU måste sluta skriva ”decarbonize” som att allt kol är lika illa. För om vi ska lyckas ta oss till ett hållbart välfärdssamhälle behöver vi mer biologiskt kol för att bli av med det fossila! Får vi bort fossilerna och igång resurseffektivt återbruk och återvinning av de biomaterial som då skyddar, värmer, föder och underhåller oss är jag rätt säker på att EU får ordning på ” removals, emissions and storage” på köpet. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s