Är ett varmare klimat bra för svenskt jordbruk?

De som inte kunde låta bli att snegla på SVT:s klimatprogram under Coronasommaren kanske såg hur de tidiga klimatskeptikerna försökte få gehör för att mer koldioxid i atmosfären är något bra som skulle öka växtlighet, växtsäsong och nattemperaturerna vintertid på nordliga breddgrader.  

Jag måste säga att de ohederligt och fult lyckades väldigt bra med att nå ut med sitt budskap. Det beror nog på att det var nyheter vi ville höra. Lite som att rödvin är bra för hjärtat.   

Att denna uppfattning fortfarande ekar omkring i Sverige känns inte så förvånande. Alla med något intresse för odling vet ju att växthus, eller bara en inglasad balkong, gör susen för grönskan. Och uppvärmningen kallas ju till och med för växthuseffekten! Tänk att bara få en stor huv, som en ostkupa, över hela Sverige som gosar upp temperaturen någon grad och som till på köpet till stor del består av koldioxid, denna fotosyntesens mirakelgas. Tyvärr är det inte så enkelt.   

Teoretiskt skulle vi kanske få längre växtsäsong och koldioxidgödsling gynnar onekligen växter. Men det är ytterst tveksamt om jordbrukare kan dra någon praktisk nytta av detta då osäkerheterna, särskilt för frost och torka, samtidigt ökar.   

För är det något man behöver göra som lantbrukare så är det att planera, och då gynnas man av förutsägbarheten i våra svenska årstider och växtzoner. Vad vi ser med klimatförändringarna är delvis ett varmare klimat, men framförallt att vädret beter sig på sätt som är svåra att förutse. Det kommer göra det svårare att producera mat, på alla breddgrader.   

Den som tror att vi kommer ha gynnsammare förutsättningar i Norden på grund av klimatförändringarnas värme, är nog lite för hoppfull. För vi kommer troligtvis få ett varmare, men också ett bångstyrigare, klimat.  

Eftersom våra poler värms upp snabbare än området kring ekvatorn minskar temperaturskillnaden mellan jordens extremer. Det är lite som att slaka på en lina. Och ju slakare en lina är desto mer kan den svänga och desto svårare är det att balansera på den.  

Hur påverkar detta odling? Det är ju oerhört mycket som påverkar vad och hur saker odlas, men en enkel bild är den, i lantbrukskretsar, berömda ”växtnäringsbaljan”.   

I korthet går den ut på att skörden kommer att begränsas av något. Det kan vara tillgången på vatten, kväve eller fosfor, mängden ljus eller temperaturen, skadegörare eller något annat. Som alla förstår är det här ytterst förenklat eftersom alla dessa faktorer samverkar. Torka ökar till exempel risken för bladlusangrepp, och fuktigt väder risken för bladmögel. 

Poängen är att våra växter vill ha lagom och att bonden på olika sätt  försöker skapa detta. Eftersom det nog skulle vara omöjligt att vara odlare utan att vara optimist brukar våra bönder räkna med att det ska bli ett bra år. Är det kvävet som begränsar tillväxten av den gröda man valt på det här fältet så lägger man på för att få upp den ”laggen” i höjd med de andra. Om det sedan visar sig att vädret inte vill spela med, så att det är för torrt när det ska gro, för mulet när det ska växa eller för blött när det ska skördas, går vi inte bara miste om en stor del av skörden utan också om det som satsas, som i värsta fall kan skada omgivningen.  

Vädret har ju alltid varierat och våra växter, liksom hela våra samhällen, har vant sig vid den vanliga variationen, det vill säga den vi haft sedan den senaste istiden. Klimatet har ju som bekant inte varit konstant. Några kuriosa exempel:  

  • Vulkanen Krakatoas utbrott 1883 lär ha sänkt den globala medeltemperaturen med över en grad och gett upphov till målningen Skriet där den dramatiskt röda himlen i målningen tio år senare var en effekt av utbrottet.  
  • Vulkanen Tamboras utbrott 1815 lär ha satt igång uppfinningen av cykeln genom den missväxt som ledde till hästbrist eftersom brist på foder och mat gjorde att man åt upp hästarna. Detta fick den tyske uppfinnaren Karl von Drais att hitta på en hästersättning för persontransport som han kallade Laufmaschine. Den blev förlagan till dagens cyklar.  
  • 1600-talets lilla istid släppte inte bara Karl X Gustaf över isen utan lär också ha kostat en tredjedel av Finlands befolkning, och runt två miljoner fransmän, livet på grund av missväxt. 

Poängen är att svängningar utanför det ”normala” har stora konsekvenser. Vad den pågående klimatförändringen hotar med är betydligt kraftigare svängningar kring en ganska snabbt ökande temperaturtrend. Att oftare drabbas av kraftigare extremväder gör att förutsättningarna för fotosyntesen oftare kommer att ligga längre från det optimala.   

Man måste man nog också se Sveriges bönders förhållningssätt till den ökande osäkerheten på olika sätt. Studien Sveriges förändrade lantbruk  ger en väldigt intressant bild av de resonemang som förts och förs i bondeled.  

Min tolkning är att det är få som i dagens näringsklimat skulle orka möta den ökande klimatosäkerheten med ökade satsningar. Samtidigt måste man ha helt klart för sig att Skandinavien hör till de delar av världen som ser ut att drabbas minst av klimatförändringen. Den här självförsörjningen som det pratats om i Coronans spår, riskerar att ganska snart rätta till sig själv för att ännu snabbare övergå i omvärldsförsörjning. Detta blir ännu tydligare när man tar in att vi inte bara behöver producera mat till en betydligt större befolkning utan också vänja av världens jordbruk och samhällen från fossilernas snabba och billiga kickar. För att inte ytterligare minska utrymmet för framtiden fotosyntes.  

Jag kan inte komma till någon annan slutsats än att vi måste försöka få betydligt fler att våga satsa mycket mer på Sveriges gröna näringar om vi ska ha en chans att uppfylla hållbarhetsmålens dröm om en ”future we want”.  

Jens Berggren, Hållbarhetsexpert, LRF  

En reaktion på ”Är ett varmare klimat bra för svenskt jordbruk?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s